He's Eddy

Idag (trots blåsten) hade jag bestämt mig för att jag och Eddy skulle gå först HELA vägen och Fredrik hålla sig bakom oss. Det gick kanon, han gick utan att bråka. Efter en stund bestämde jag mig för att vi skulle trava ner till Finspångsvägen och sen tillbaka så skulle vi gå hem sen och Fredrik kunde vänta eller gå sakta hemåt. När vi kom ner till vägen hade det gått så himla bra så jag tänkte "vi tar skogen hela vägen hem". Det gick kanon förbi huset och alla läskiga saker som blåste runt. Även inne i skogen gick sååå bra, trots att det nu även började bli mörkt. Han gick förbi allt som han förut hade stannat vid. När vi kom till den sträckan där vi brukar trava/galoppera blev det tvärnit. Han backade med full fart in i buskar och allt möjligt och jag gjorde allt jag kunde för att få in hans rumpa i ett träd. Det som är "bra" på ett sätt är att jag inte är rädd när han gör såhär längre (så länge det inte är stup bakom). Han ville så gärna gå, jag kände hur hjärtat slog i 150 på honom och flera gånger tog han ett par steg framåt för att han ville ju så gärna. Jag var aldrig arg på honom utan försökte liksom heja på honom framåt och det gjorde nytta. Ibland vände han på huvudet för att buffa lite på mitt ben, denna gång tror jag verkligen att han var rädd för något och att han ville så gärna göra som jag sa. Jag tänkte också på det Bettan hade sagt om att inte dukna honom i sidorna utan trycka och det blev han lugnare av. Till slut hade det tagit sån lång tid att Fredrik vart orolig och ringde. Han kom till skogen på 2 minuter och när Eddy hörde hans röst gick han nästan direkt. Han fick massa beröm och sen kunde han gå först hela vägen hem igen. Han skötte sig kanon tyckte jag och hade det inte varit för mig, om inte jag hade tagit ett för stort steg hade vi säkert fått en 100% lyckad tur. Jag skulle ha nöjt mig med vägen som jag tänkte. Hoppas jag inte pajjar hans förtroende för mig..

De 2 senaste gångerna har han stått helt stilla när jag suttit upp. Även här har jag tänkt på det som Bettan sa och varit väldigt försiktig när jag ska sitta upp. Det har funkat bra!

Längtar tills i morgon när vi ska rida med Cattis och Playson. Eddy har varit ensam häst länge nu på uteturerna så jag tror han kan tycka det är roligt.