He's Eddy

Ibland kan jag tänka på hur fort det gick när jag köpte häst. Jag tittade aldrig runt och tittade, åkte inte och provred som man normalt kanske borde göra. Jag såg en ganska dålig bild på en häst på blocket, en häst som inte gick i form, som var tom i ögonen och hade en väldigt konstig kroppsform. Men ändå var det något med honom som gjorde att jag svarade på den annonsen. Istället för att åka och titta och provrida alla "fina" halvblod eller andra hästar som kommit längre i utbildningen så hade jag nästan bestämt mig bara av den bilden. Texten beskrev att han blev mobbad i flocken och måste flytta så snart som möjligt.
Jag åkte så fort jag kunde ut och tittade på honom och tog med mig min syster. Hästen som jag mötte var övermusklad fram, mager så jag kunde lägga fingrarna mellan revbenen på honom. Höftbenen stod ut och han såg verkligen inte mycket ut för världen. Jag hade varit väldigt sjuk ett tag så jag kunde enbart titta när ägaren red och sen sitta lite på honom i skritt.  Ägaren lovade att ha honom kvar så jag kunde provrida ordentligt veckan efter, när jag hade frisknat till.
När det var dags för provridning tog jag med Anneli som är duktig på hästar, det kändes tryggt att ha henne med mig. Vi tittade ordentligt på honom och kände igenom kropp osv. Jag märkte att han kände igen mig lite från gången innan men brydde sig inte så mycket om mig.
Väl uppe på ryggen så red vi ut till åkern. Första traven på honom gjorde mig helt överväldigad! Denna häst på 158 cm hög tog de maffigaste travsteg som jag någonsin varit med om. Jag nästan flög ur sadeln av hans kraft.
Dock kände jag att han var otroligt stel och det var mycket att jobba med.,. Galoppen fick vi inte till på åkern och det lilla vi fick till var 4-taktig, typiskt ridtravar-galopp... Bara benen som rörde sig under ryggen. När vi sedan red ut i skogen fick jag känna på hans RIKTIGA galopp!! Hästen bara flög fram. När ägaren försvann iväg i världens galopp över åkern vågade jag inte riktigt hänga på, och han lyssnade på mig och tog det i min takt! Jag var helt såld på denna häst! Kär!!
Bestämde mig direkt att jag ville ha honom! Jag var med på veterinärbesiktningen och fick se att denna häst var otroligt rädd för sprutor och lät inte vem som helst komma nära honom! Men självklart gick han igenom besitningen. Vi gjorde klart köpet direkt! Jag hade nu en egen häst!
Helt otroligt! En egen häst! Men ingen stallplats.. Jag trodde det skulle vara enkelt, men icke! Satt nästan hela dagarna och letade stallplats! Tog mindre än en vecka, sen hade jag stallplats och några dagar senare körde förra ägaren honom i sin transport till hans nya hem! 
Jag trodde nog att det skulle fortsätta vara en dröm eftersom hästen var så himla snäll! Och ja, visst är han snäll! När han är i stallet... 
Vi har nu kommit över många av de hinder som vi haft under dessa 5 månader. Vi har lärt känna varandra och vi litar på varandra. Vi har kommit otroligt långt på väg. Visst har jag tänkt många gånger i början vad i helsike jag gett mig in på. En häst som inte vill följa med in från hagen, en häst som inte går att klappa i ansiktet, en häst som rycker till varje gång man tar på honom, en som inte går att rida ut på själv, en som inte ens kan gå från stallplanen själv utan sällskap, han kunde inte ens gå med mig när jag gick för hand. 
På dessa månader kan han gå lös till stallet och stannar när jag säger till. Han kan löslongeras (utan lina) i skritt och trav på ridbanan. Vi står ofta och myser och jag kan hålla om hela huvudet på honom. Han står lös i stallet när jag gör iordning honom och mockar osv. Han kan stå med boxdörren öppen när alla hästar blir fodrade och bara stå och vänta på sin mat. Han kommer till mig när jag visslar på honom. Och igår red vi vår första ridtur i skogen, helt själva och helt utan problem. Han som inte kunde gå förut, och allra minst gå först, då ställde han sig på bakbenen direkt och backade i full fart bakåt oavsett vad som fanns där.. Förra veckan galopperade vi först i skogen! Och nu helt själva! Han är glad, busig och det lyser lycka i hans ögon. 
I vår planerar vi att tävla både hoppning och dressyr, självklart på låg nivå. Vi har otroligt mycket jobb framför oss men jag tror att både han och jag längtar efter det. Det finns inga begränsningar för oss. Vi kan göra vad som helst och det kommer vi att göra. Vi ska prova allt!

Jag drömde om en egen häst, en bästa vän! Och det finns inga ord som beskriver detta som vi har tillsammans! 
Oavsett vad han har varit med om bakåt i sitt liv, så kan jag lova honom ett livslångt underbart liv hos mig. Han kommer vara min bästa vän för alltid!