Strulig häst = Matte fick sitt första psykbryt

Idag kände jag inte för att avancera så jag planerade att rida ut bort mot vägen som ser så härlig ut att rida på. Vi gick den vägen häromdagen fast då var Fredrik med. Då var det inga problem.

Det gick kanon tills mitten av nerförsbacken, då vart det tvärnit och nu var det minsann inga små stegringar.. Killen börjar nog få muskler. FAN! Fick honom att gå fram lite tills jag vände...

Provade andra vägen. Precis samma sak. Gick bra några steg tills helt plötslig tvärnit, backning, stampa på stället, stegra och nästan ner i diket... WTF! Kände hur ett psykbryt var på väg, använde pisken, fick honom att gå fram till slut.. SJÄLVKLART var det för mycket is för att kunna rida med en stäppande Eddy.

Vi vände IGEN och tog "vanliga" vägen. Precis samma sak, gick kanon tills helt plötsligt tvärnit, backa i full fart åt alla håll utom dit vi skulle, skrämmande nära "stupet". Jag höll vid detta laget på att lägga in mig själv och hästfan på psyket. Tappade behärskningen helt och gjorde det jag absolut inte ska göra: Skrek på honom som en stucken gris.. Vart ju självklart inte bättre av det så jag hoppade av och ledde upp honom. Minsta antydning på att stanna eller försöka backa blev en liten snärt på rumpan. Väl uppe gick vi runt krönet för att han inte skulle ha minsta orsak till att backa igen.. Trodde jag.. Nu backade han i ren jävla trots och spöt fick för första gången gå väldigt varm på rumpan. Till slut gick han framåt och fick eftergift DIREKT. Tills nästa gång när han stannade och skulle backa, på med spöt en gång på rumpan och så gjorde vi hela vägen. Han gick direkt nu när han kände spöt. Jag har tokångest för att "misshandla" honom men nu får det fan vara bra. Nu har det gått bra att rida själva flera gånger och han är bara rent jävla dum, han är inte rädd för ett skit, jag märker när han är rädd, då beter han sig på annat sätt än när han backar. Blir han rädd för något så stannar han och tittar, ibland krävs lite övertalning och snällt prat och sen går han förbi i "banan-form". Detta som han gör är något helt annat.

När vi till slut kommit en bit på vägen gick vi in i skogen ganska snart så han skulle få något roligt att göra och inte bara komma igåh arga matte från denna ridtur.  Vi gick rätt ut i skogen (utan en stig att följa). Väl inne i skogen fick han gå hur han ville och vart han ville, han fick alltså välja väg själv. Han gick höger och vänster, vände ibland och gick över stock och sten och var superlycklig. Till slut hade han hittat ut på samma ställe som vi kom in. Bra hjärngympa för honom! Och han var supernöjd. Han knallade på i raskt tempo hela vägen hem och lyssnade bra när jag sa till honom att gå försiktigt på isen.

Kanske var det bra att matte äntligen sa till honom på skarpen och inte mesade. Fast kanske inte att allt kommer på en och samma gång.

En genomsvettig Eddy fick, efter lite rullning i boxen, på sig ett svättäcke som Helene var snäll att ta av honom innan kvällsfodring.

Idag hängde jag även upp hönätet i ena hörnet i boxen. 10 minuter tog det sen stod han där och åt. Ska bli kul och se hur mycket som finns kvar idag. Tanken är att det ska finnas 2 kg varje dag i nätet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0